I FYSIO möter du intressanta människor
I FYSIO får du lära känna personer som, genom sin forskning eller sitt kliniska arbete, bidragit till att föra sjukgymnastiken framåt. Här nedan kan du läsa om några av de många personer vi intervjuat.
Michael Shacklock är sjukgymnast från Nya Zeeland. Med hjälp av mycket enkla tekniker lär han sina patienter hur de själva kan avlasta och frigöra en smärtande nervrot i hals- eller ländrygg.
"Det är inte bara ett effektivt sätt att uppnå smärtlindring, utan det är förstås också mycket mer kostnadseffektivt än om patienten varje gång ska behöva gå till sin sjukgymnast för att få hjälp", säger han.
Konceptet med nervsträckning har funnits mycket länge. I dag räknas Cyriax, Breig, Butler och Shacklock till de stora namnen inom neurodynamik.
7-2009 (september)
Sjukgymnasten Lena Virta är involverad i ett norskt-svenskt samarbete mellan sjukgymnaster och ortopeder i Oslo och Uddevalla. Det har resulterat i en effektiv metod för att rehabilitera patienter med subakromialt impingement-
syndrom.
Metoden kombinerar manuell behandling i ett tidigt skede och successivt stegrade rotatorkuffövningar, med tonvikt på excentrisk träning och kontroll av skapula.
Lena Virta påpekar att det viktiga och unika i detta koncept är momentet motorisk inbaning som används för att återinlära ett normalt rörelsemönster.
"En smärtande axel har nästan alltid ett felaktigt neuromuskulärt aktiveringsmönster vid lyft", säger hon och förklarar att det ofta är startfasen av lyftrörelsen som av olika anledningar har blivit störd.
En muskulär obalans i rotatorkuffen gör att caput glider framåt eller uppåt i stället för att hållas centrerad, vilket kan orsaka både smärta och fel rörelse.
3-2009 (april)
"Vi sjukgymnaster är ganska dåliga på att arbeta förebyggande."
Det menar Petter Nordenhäll, leg sjukgymnast, som varit med om att utarbeta en rörelsegrupp för överviktiga barn mellan tio och tolv år.
"Det bästa vore om vi sjukgymnaster kom in som en självklar del i skolvärlden, kanske tillsammans med idrottsläraren, för att kunna aktivera dem som rör på sig för lite."
"Det här är ett väldigt intressant, men också komplext, problem. Det gäller att alla - politiker, samhällsplanerare, skola och sjukvård - samarbetar och bidrar till att förhindra utvecklandet av fetma hos barn."
10-2008 (december)
Helen Elden är barnmorska och verksam vid Östra Sjukhuset i Göteborg. Hon har under de senaste sju åren forskat om gravida kvinnors bäckensmärta.
I en av hennes studier visades en snabbare tillbakagång av bäckensmärtan efter förlossningen än vad tidigare studier har gjort.
"Det snabbare tillfrisknandet kan bero på att alla kvinnorna fick någon form av behandling och att de fick individuell rådgivning, vilket har visat sig vara bättre än information i grupp," förklarar hon.
"En annan förklaring till de goda resultaten kan vara att vi använde strikta kriterier för bäckensmärta när vi inkluderade kvinnorna i studien. Det är viktigt att differentiera mellan bäckensmärta och ländryggssmärta eftersom både prognos och behandling skiljer sig åt."
4-2008 (maj)
Lena Holm är utredningssociolog men har under många år även arbetat som personskadereglerare i försäkringsbranschen. Det var där hennes intresse för nackskadade patienter väcktes.
"Många som råkar ut för en whiplashskada blir rädda för att de inte ska bli bra. Jag tror att en informationskampanj, där man bland annat lyfter fram prognos och vilka faktorer som påverkar, vore effektivt", säger Lena Holm.
Hon menar också att ett annat sätt att angripa problemet är att alla inom vården blir medvetna om hur förväntningar kan påverka utfallet och att vårdpersonalen försöker fånga upp de patienter som uttrycker stor oro och rädsla, speciellt om de inte har så svår initial smärta.
5-2007 (juni/juli)
De enda patienter som inte ska träna pilates är de som har en färsk nackskada, annars är det en unik träningsmetod som utgår helt från hur muskler och leder är uppbyggda. Det gör denna metod till en fantastisk rehabiliteringsträning.
Det anser sjukgymnasten Tina Hessel som även är lektor i anatomi vid Statens Baletthögskola i Oslo och en av föregångarna inom pilatesmetoden i Norden.
Tina Hessel tycker att fler sjukgymnaster borde vara nyfikna på metoden. Hon tror att en av anledningarna till att inte fler sjukgymnaster är intresserade är att de har sett pilates på olika gym och att denna pilatesträning sällan leds av riktiga instruktörer.
"Pilates tog aldrig något patent på sin metod så det är fritt fram för vem som helst att göra som man vill med övningarna. Det är synd eftersom det blir ett slags missbruk av en så fantastiskt bra tränings- och rehabiliteringmetod - som dessutom formar kroppen så att den blir snyggare."
7-2006 (september)